Vårt senaste white paper handlar om utsläpp från datacenter och vägen mot Parisavtalets mål.

White paper: The Attention Gap

2026-11-16
AI har blivit en uppmärksammad måltavla i klimatdebatten, till stor del på grund av dess enorma behov av el till datacenter. Men hur problematiska är de ökade utsläppen i ett verkligt sammanhang? I vårt senaste white paper undersöker vi på utsläppen från datacenter och vägen mot Parisavtalets mål.

En analys från vårt Index & Kvant-team visar att datacenter, mätt mot det utsläppsgap som fanns före AI-boomen och de enskilda åtgärder som krävs för att sluta detta gap, gör en svår utmaning ännu svårare. Men de är inte orsaken till att världen misslyckas med att nå Parisavtalets mål.

”Energislukande artificiell intelligens driver upp de utsläpp från kol, olja och gas som värmer upp planeten”, varnade FN:s klimatchef Simon Stiell under Climate Week i New York i september och tillade att ”AI-ledare nu befinner sig på tunn is när det gäller deras legitimitet att verka”. Evenemanget präglades av flera AI-relaterade protester, samtidigt som Jennifer Morgan vid Fletcher School, Tufts University, konstaterade att AI fick mer kritik i klimatsamtalen än fossilbränsleindustrin.[1]

AI har gått från klimatdebattens utkant till dess centrum, till stor del på grund av det färskvatten som används för kylning och de utsläpp som skapas av de datacenter tekniken är beroende av.

Enligt IEA uppskattades investeringarna i datacenter till omkring 580 miljarder USD under 2025, 40 miljarder USD mer än vad som investerades i den globala oljeförsörjningen.[2] Samtidigt har deras ökande elbehov, i kombination med omfattande expansionsplaner, väckt allt större oro.

Datacenter förbrukade omkring 415 TWh el under 2024, ungefär 1,5 procent av den globala efterfrågan. IEA förväntar sig att användningen mer än fördubblas till omkring 945 TWh fram till 2030, med AI-inriktade anläggningar som den främsta drivkraften. I USA väntas datacenter stå för närmare hälften av all ökning av efterfrågan på el under samma period.[3]

Nyare analyser från IEA visar att efterfrågan från datacenter ökade med omkring 17 procent enbart under 2025, medan förbrukningen i AI-inriktade anläggningar ökade med omkring 50 procent.[4]

Men den uppmärksamhet som datacenter får väcker en viktig fråga: Hur stort är problemet i förhållande till det problem världen redan hade?

Vi försöker besvara den i två steg.

Först ställer vi IEA:s prognoser för utsläpp från datacenter mot gapet mellan den utveckling som de globala utsläppen var på väg mot och den nivå de behövde ligga på för en värld i linje med Parisavtalets mål, innan AI-boomen började.

För det andra, eftersom varje enskild utsläppskälla ser liten ut i förhållande till den globala totalen, jämför vi ökningen av utsläpp från datacenter med de enskilda utsläppsminskande åtgärder som tillsammans skulle kunna sluta detta gap. Därefter tittar vi på varför uppmärksamheten kring AI är oproportionerligt stor, vad ett koldioxidpris skulle innebära för datacenter jämfört med andra elintensiva industrier och på vilka områden AI i sig kan bidra.

Vår bedömning är att även om datacenter bidrar till problemet, beror världens avstånd till Parisavtalets mål till övervägande del på otillräckliga framsteg på andra områden, inom energi, transporter, byggnader, industri, jordbruk och markanvändning, där de åtgärder som krävs får en bråkdel av den uppmärksamhet som för närvarande riktas mot AI.

Även om debatten om AI:s utsläpp skulle kunna bidra till att rikta ljuset mot detta gap, finns det dessutom en risk att den får motsatt effekt och flyttar uppmärksamheten från de områden där åtgärder behövs som mest.

 

[1]Associated Press, Climate Week talks balance hope for clean energy against uncertainty over artificial intelligence, September 2026.
[2] IEA, World Energy Outlook 2025, Executive summary, November 2025.
[3] IEA, Energy and AI, Executive summary, April 2025.
[4] IEA, Key Questions on Energy and AI, Executive summary, 2026.