I denna månadsrapport kan du bland annat läsa om:
- Oljepriset föll i juni till nivåerna före Iran-krigets utbrott och stängningen av Hormuzsundet.
- Centralbankerna har vänt och höjt räntan igen, samt flaggar för potentiella räntehöjningar framöver.
- SpaceX börsnoterades som tidernas största notering och tog in hela tre gånger så mycket kapital som den förra rekordnoteringen 2019.
Oljepriset tillbaka mot nivåerna före Iran-kriget
Oljepriset (Brent) föll mot slutet av juni tillbaka mot 70 dollar per fat, nivåerna före Iran-krigets utbrott och stängningen av Hormuzsundet. Trots att trafiken ännu inte är normaliserad har oljepriset kommit ned från 120 dollar per fat, då oron var som störst. Något fredsavtal har ännu inte undertecknats, även om det under en längre tid har pågått förhandlingar kring en avsiktsförklaring (MOU, Memorandum of Understanding) med upprepade avbrott. Finansmarknaderna lever ändå fortsatt i tron att det blir ett fredsavtal och att Hormuzsundet öppnas. Bensinpriset i USA har också fallit under 4 dollar per gallon och väntas falla ytterligare, efter att ha varit uppe på 4,5 dollar per gallon. Bensinförbrukningen i USA är som högst mellan maj och augusti, ofta kallad “driving season”. Lägre olje- och bensinpriser innebär därmed lägre utgifter för amerikanska hushåll under resten av “driving season” och mer köpkraft än befarat för bara några månader sedan. Chanserna för att Trump vinner mellanårsvalet i höst har därmed ökat något igen i takt med oljeprisfallet.
Räntehöjningar från centralbankerna
Även om oljepriset har fallit har det inte hindrat centralbankerna från att höja räntorna igen. Inflationsutsikterna har stigit under andra kvartalet och Europeiska centralbanken (ECB) höjde räntan i juni för första gången sedan 2023. Marknaden prissätter ytterligare en räntehöjning i år. Även den amerikanska centralbanken (Fed) flaggar för potentiella räntehöjningar framöver efter sitt senaste räntemöte, med en höjning av de så kallade “dot plots” som indikerar var ränteförväntningarna ligger framöver. Den nytillträdde Fed-chefen Kevin Warsh angav dock ingen egen “dot”, eftersom han är kritisk till den framåtblickande vägledning som de flesta moderna centralbanker använder. Det betyder ändå inte att han följer Trumps agenda om lägre räntor. Tvärtom var retoriken tydlig kring prisstabilitet och att inflationen ska ned, vilket tolkades som hökaktigt av marknaden. För närvarande prissätter marknaden en räntehöjning i slutet av oktober och möjlighet till ytterligare en höjning under de kommande tolv månaderna.
– Även om oljepriset har fallit har det inte stoppat centralbankerna. Både ECB och Fed signalerar att räntorna kan fortsätta uppåt, och Riksbanken har blivit mer hökaktig, säger Chen.
SpaceX och Musks himmelsfärd
Hittills har aktiemarknaderna tagit relativt lätt på utsikterna till stigande räntor, som historiskt bromsar den ekonomiska tillväxten och är negativt för bolagens vinstförväntningar. Långa räntor har visserligen stigit något mindre än korta räntor, inte minst till följd av att marknaden betraktar oljeprisets effekt på inflationen som övergående. Detta hindrade inte en framgångsrik börsnotering av SpaceX i juni, tidernas största, med Elon Musk vid rodret. Det togs in nästan tre gånger så mycket kapital som vid den förra rekordnoteringen, Saudi Aramco 2019, och Elon Musk blev återigen världens rikaste person. För närvarande är det främst hans verksamhet Starlink under SpaceX som tjänar pengar, medan ambitionerna kring både Starship (rymdfart) och xAI (AI/datatjänster) är viktiga långsiktiga mål vad gäller intjäning och för att försvara värderingen. Senare i år väntas även omtalade Anthropic, bolaget bakom Claude, sannolikt börsnoteras.
Svenska aktier – normalvikt
Svenska aktier, mätta med OMXS30G, nådde en ny all-time high-nivå vid utgången av juni och har stigit 13 procent under första halvåret. Första halvåret präglades av svängningar till följd av oljepriset och geopolitisk oro. Samtidigt steg AI- och teknologiaktier globalt, vilket drog med sig resten av aktiemarknaderna. Det fortsatta oljeprisfallet har bidragit till avtagande oro för Hormuzsundet och för stagflatoriska krafter, som typiskt sett är negativa för aktiemarknaderna. Vi är fortsatt normalviktade i svenska aktier.
– Att Stockholmsbörsen når rekordnivå efter ett halvår med krig och kraftiga oljeprissvängningar säger något om styrkan i marknaden. Det fortsatta oljeprisfallet har dämpat oron för Hormuzsundet och för stagflatoriska krafter, som typiskt sett är negativa för aktiemarknaderna, säger Olav Chen, chef för allokering och globala räntor på Storebrand AM.
Globala aktier – övervikt
Globala aktier, mätta med MSCI World i lokal valuta, steg med 10 procent under första halvåret. Aktiemarknaden präglades av stängningen av Hormuzsundet, svängningar i oljepriset och förnyad optimism kring AI. Energi- och teknologisektorn utvecklades klart bäst globalt, med en uppgång på nästan 20 procent i lokal valuta. Andra halvåret kommer sannolikt att präglas av slutspurten inför mellanårsvalet i USA samt centralbankernas potentiella räntehöjningar. Vi är fortsatt överviktade i globala aktier.
– Den AI-ledda uppgången i Sydkorea och Taiwan gör att EM-aktier framstår som mindre diversifierande än tidigare och kan bidra till AI-koncentration i portföljerna, säger Chen.
Tillväxtmarknader (EM) – övervikt
Aktiemarknaderna i tillväxtmarknaderna steg i lokal valuta med hela 25 procent under första halvåret, klart mer än i industriländerna. Särskilt aktiemarknaderna i Sydkorea och Taiwan bidrog starkt, med uppgångar på hela 132 respektive 61 procent. Aktiemarknaderna i Kina och Indien har däremot bidragit negativt under första halvåret. EM-aktier framstår nu som mindre diversifierande och kan, med den AI-ledda uppgången i Sydkorea och Taiwan, bidra till AI-koncentration. Vi är fortsatt sammantaget överviktade i EM.
Svenska obligationer – normalvikt
Svenska statsobligationer, mätta med OMRX, steg med 2 procent under första halvåret. Inflationssiffrorna i juni kom in något högre än väntat, men ligger fortfarande under målet. Samtidigt framstod Riksbanken som något mer hökaktig och flaggade för stigande inflation till följd av högre energipriser. Därefter har oljepriset dock fallit ytterligare. Marknaden prissätter fortfarande högre sannolikhet för räntehöjning än räntesänkning. Vi är fortsatt normalviktade i duration och svenska statsobligationer.
Globala obligationer – normalvikt
Globala statsobligationer (JPM GBI) är i stort sett oförändrade sammantaget för första halvåret. Särskilt Japan har bidragit negativt med ett fall på nästan 3 procent till följd av ränteuppgången. Tyskland och euroområdet har bidragit positivt med en uppgång på 1 procent, medan USA har varit marginellt positivt. Fed var också överraskande hökaktig i juni med den nya centralbankschefen. Vi är fortsatt normalviktade i duration i globala statsobligationer.
Kredit – övervikt
Kreditspreadarna, mätta med Barclays Global Credit Index, vidgades något i juni. Efter en kraftig utgång i mars och april är kreditspreadarna inte långt från nivåerna vid årets början, trots svängningar till följd av oljepriset och geopolitisk oro under första halvåret. Vi är sammantaget fortsatt överviktade i kredit och företagsobligationer.