Investeringar innebär en risk.
Av Natalie Westermark
Förnybar energi har fått förnyad aktualitet i ljuset av stigande energipriser och ökat fokus på energioberoende. Vilka delar av sektorn har påverkats mest i dagens investeringsklimat?
Det stora skiftet efter Rysslands invasion av Ukraina är att förnybar energi i dag drivs minst lika mycket av säkerhet som av klimat. Energifrågan gick från långsiktig politik till akut krishantering, där tillgång blev binär, antingen har du energi, eller så har du det inte. Det är en helt annan riskbild än klimatfrågan, som upplevs mer gradvis och abstrakt.
I det perspektivet är det inte en enskild teknik som sticker ut, utan investeringar som stärker hela energisystemets robusthet. Fokus har breddats från hur el produceras till om systemet faktiskt håller när det utsätts för geopolitisk, ekonomisk eller fysisk stress. Det har ökat intresset för förnybar el som kan byggas snabbt och i stor skala, men lika mycket för investeringar i elnätet och lagring som ökar flexibiliteten och minskar sårbarheten.
“Energifrågan gick från långsiktig politik till akut krishantering, där tillgång blev binär, antingen har du energi, eller så har du det inte .”
Det förklarar också varför kapital rör sig snabbare när energisäkerhet står på spel. Historiskt har energikriser ofta varit katalysatorer för omställning. I dag ses förnybart inte bara som ett klimatverktyg, utan som en strategisk investering i ekonomisk stabilitet, konkurrenskraft och politiskt handlingsutrymme.
På vilket sätt är förnybar energi mer "säkert" än energi från fossila källor?
Ett energisystem som är beroende av importerade fossila bränslen är i grunden sårbart – även om det fungerar väl under normala förhållanden. Lokal energiproduktion minskar exponeringen mot externa chocker och bidrar till ökad stabilitet över tid. Förnybar energi erbjuder denna möjlighet och kan, i kombination med investeringar i elnät och energilagring, stärka motståndskraften i det samlade energisystemet. Därför väger energisäkerhet i dag lika tungt som utsläppsminskningar i både politiska och ekonomiska beslut. För investerare innebär detta att förnybar energi är en långsiktig investering i samhällsrobusthet, konkurrenskraft och ekonomisk stabilitet.
“Lokal energiproduktion minskar exponeringen mot externa chocker och bidrar till ökad stabilitet över tid.”
Du förvaltar aktiefonden Storebrand Renewable Energy, vilken typ av bolag investerar du i?
Kort sagt investerar vi i bolag som driver energiomställningen. Vårt fokus ligger på tre avgörande teman: energiproduktion, energidistribution och energiförvaring. För att omställningen ska lyckas räcker det inte med mer förnybar el, elen måste också kunna transporteras effektivt i systemet och balanseras när produktionen varierar.
Genom investeringar längs hela värdekedjan får fonden en bred exponering mot förnybart, med flera kompletterande tillväxtdrivare och intäktsströmmar. Det är ett område vi bedömer som strukturellt avgörande under lång tid framöver – och där vi ser attraktiva möjligheter till konkurrenskraftig avkastning.
Vad ska man enligt dig vara uppmärksam på när man investerar i förnybar energi?
En av de största utmaningarna är att urskilja långsiktigt hållbara affärsmodeller. Därför är bolagsvalet helt avgörande, det kräver en djup förståelse för teknologin, kostnadsutvecklingen och bolagets position i värdekedjan.
Samtidigt spelar tillståndsprocesser och regulatoriska risker en central roll. Många investeringar är dessutom kapitalintensiva och känsliga för räntor och finansieringsvillkor. För oss handlar det därför inte bara om tillväxt, utan om kvalitet: starka balansräkningar, hållbara kassaflöden och bolag med förmåga att navigera genom marknadens svängningar.
“I dag ser vi särskilt intressanta möjligheter i bolag som möjliggör utbyggnaden snarare än de som enbart är exponerade mot rå elproduktion.”
Är det något särskilt du har ögonen på inom förnybart?
Förnybar energi är en strukturell tillväxttrend, men alla delar av kedjan utvecklas inte i samma takt eller med samma riskprofil. I dag ser vi särskilt intressanta möjligheter i bolag som möjliggör utbyggnaden snarare än de som enbart är exponerade mot rå elproduktion.
Det gäller till exempel energidistribution, där investeringar i elnät, anslutningar och systemlösningar är helt nödvändiga för att energiomställningen ska fungera i praktiken. Flaskhalsar i elnäten har blivit en av de tydligaste begränsningarna, både i Europa och globalt, och det driver långsiktig efterfrågan på teknik, komponenter och tjänster som stärker nätens kapacitet och tillförlitlighet.
“Lösningen ligger förmodligen inte i ett enskilt energislag utan i hur helheten hänger ihop.”
Du ska till Almedalen i år igen och delta i seminarium om just energisäkerhet – ”Från klimat till säkerhet – hur säkrar vi både tillväxt och ett stabilt elsystem och vem tar ansvar?” Vad hoppas du att de diskussionerna kan belysa?
Jag hoppas att vi kommer att diskutera hur energisystemet faktiskt fungerar som helhet. Omställningen har länge fastnat i polariserade teknikdebatter, när det är det totala systemet som avgör hur produktion, nät och flexibilitet samverkar, och hur helheten klarar stress.
På kort tid har energisystemet testats av två energichocker med koppling till det fossila energisystemet. Först Rysslands invasion av Ukraina och nyligen nedstängningen av Hormuzsundet. Energisäkerhet har därmed gått från teori till praktik. Fokus har flyttats från ambition till funktion: levererar systemet när det verkligen gäller?
Det gör ansvar och styrning till en nyckelfråga. I Europa sätts mål ofta på EU‑nivå, medan energipolitiken i praktiken är nationell. Spänningen mellan samordning och självbestämmande blir tydlig, särskilt när investeringar i elnät, produktion och flexibilitet kräver gränsöverskridande samarbete. Lösningen ligger förmodligen inte i ett enskilt energislag utan i hur helheten hänger ihop. Det är därför den här diskussionen är viktigare i år än någonsin.
