Investeringar innebär en risk.
Av Natalie Westermark
Du har ju varit med i Stora intervjun förut ett par gånger, men berätta för den som inte vet vilka ni är i svenska ränteteamet och vad ni ansvarar för?
Vi är ett team på fyra seniora förvaltare inom Storebrands svenska ränteförvaltning, och jag är stolt över vad vi byggt tillsammans. Jag leder teamet, men resultaten är verkligen ett kollektivt arbete, det är något jag återkommer till ofta när jag pratar om vad som faktiskt gör oss bra.
Johan Hedengren ansvarar för den längre obligationsförvaltningen, Susanna Kaas von Mentzer driver kortränteförvaltningen och har ett särskilt djup inom finansiella bolag, och Stefan Wigstrand är vår kreditspecialist med tyngdpunkt på high yield. Tillsammans täcker vi hela räntespektrumet och det är just den bredden som gör att vi kan hantera olika marknadsregimer utan att behöva kompromissa.
Det som jag tycker verkligen kännetecknar oss är att vi aldrig slutar ifrågasätta vad som faktiskt är inprisat i marknaden. Vi väger ständigt makrobilden mot prissättningen, och vi vill hålla disciplinen även när omvärlden är som mest stökig. Det är lättare sagt än gjort, men jag tycker vi har visat att vi klarar det.
“ Då gäller det att se igenom bruset, hålla fast vid processen och skilja på kortsiktiga marknadsrörelser och sådant som faktiskt förändrar inflations-, tillväxt- och ränteutsikterna.”
I år har det ju varit turbulent, vad tar du med dig om du måste välja en enskild händelse som påverkat ert arbete mycket den senaste tiden?
Om jag måste välja en sak så är det hur Donald Trump fortsatt har använt oberäknelighet som metod. För oss som arbetar med räntor betyder det att vi inte bara behöver bedöma traditionell makrodata, utan också försöka förstå vad som är signalpolitik, vad som är förhandlingstaktik och vad som faktiskt riskerar att få realekonomiska konsekvenser. När utspel om tullar, handel eller geopolitik kommer i ett högt tempo ökar osäkerheten snabbt i marknaden. Då gäller det att se igenom bruset, hålla fast vid processen och skilja på kortsiktiga marknadsrörelser och sådant som faktiskt förändrar inflations-, tillväxt- och ränteutsikterna.
Hur är det att arbeta i den turbulenta miljö som varit och är som ränteförvaltare?
Det är intensivt, men också väldigt tydligt varför aktiv ränteförvaltning behövs. Inför 2026 hade många en bild av en ganska lugn ränteutveckling med successivt mer förutsägbara centralbanker. I stället har året präglats av geopolitiska händelser, stigande energipriser och en marknad som snabbt har behövt omvärdera både inflation och räntebana. I praktiken betyder det att man nästan måste följa politiska utspel och inlägg i sociala medier lika noga som statistik och centralbanksretorik. Samtidigt får man inte tappa fotfästet.
I vårt arbete utgår vi alltid från den reala datan: inflation, arbetsmarknad, tillväxt, finansieringsvillkor och vad som faktiskt händer i företagens balansräkningar. Det är just i en sådan här miljö som det blir viktigt att vara strukturerad, att inte reagera för snabbt på varje rubrik och att ha en tydlig uppfattning om vad som redan är diskonterat i marknaden.

“ Det är just i en sådan här miljö som det blir viktigt att vara strukturerad, att inte reagera för snabbt på varje rubrik och att ha en tydlig uppfattning om vad som redan är diskonterat i marknaden.”
Vilka är de tre stora frågorna du och ditt team tittar främst på nu?
Om jag måste välja tre saker som påverkar vår förvaltning så skulle jag säga att det första är inflationen. Även om den svenska inflationen har kommit ned jämfört med de mest pressade åren, räcker det med relativt små avvikelser för att marknadens syn på Riksbanken ska ändras snabbt.
Det andra är räntebeskeden och centralbankskommunikationen, inte minst från Riksbanken men också från Fed och ECB eftersom den globala räntemarknaden hänger ihop betydligt mer än många tror.
Det tredje vi har fokus på nu är om kreditspreaderna i nordisk investment grade-marknaden och high yield-marknaden kompenserar investerare tillräckligt för den politiska och makroekonomiska osäkerheten?
Tillsammans påverkar de här tre frågorna både räntekurvan, kreditmarknaden och investerarnas vilja att ta risk.
Hur har de olika ränteprodukter ni jobbar med klarat turbulensen?
Volatiliteten har sett olika ut mellan segmenten, men den har varit påtaglig tvärs över räntekurvan. Som vi diskuterat så har det varit en komplex räntemiljö hittills i år, jag ska försöka att bena ut hur de olika ränteprodukterna har gått.
Korta ränteplaceringar har i år varit ganska volatila, även om den absoluta volatiliteten i avkastning varit låg, som sig bör. Längre räntor har varit mer utmanande ur ett avkastningsperspektiv, där volatiliteten varit hög. Där handlar det mycket om att vara aktiv i durationshanteringen och inte ta för givet att marknaden rör sig linjärt. Inom krediter, och särskilt high yield, blir det extra viktigt att vara selektiv. I en osäker miljö räcker det inte att gilla tillgångsslaget i stort, utan man måste förstå varje emittent, balansräkning och refinansieringsrisk.
För de gröna ränteplaceringarna är grundlogiken densamma som för övriga räntetillgångar: kvalitet, prissättning och likviditet är avgörande. Hållbar profil i sig räcker inte om värderingen inte är attraktiv. Genomgående har vår hantering handlat om att vara selektiva, hålla risknivån under kontroll och se till att varje position verkligen motiverar sin plats i portföljen.

Har dina kundmöten intensifierats under det senaste året och vilka frågor får du som ränteförvaltare i denna marknadsmiljö?
Ja, det skulle jag säga. När marknaden blir mer svårtolkad ökar behovet av dialog, och många kunder vill förstå vad som faktiskt driver rörelserna bakom rubrikerna. Samtalen handlar ofta mindre om en enskild dagshändelse och mer om hur man ska tolka helheten: vad inflationen betyder härifrån, om räntebotten verkligen är passerad, hur kreditmarknaden står emot och var riskerna finns om geopolitiken förvärras. En återkommande fråga från kunder är också hur man ska tänka kring långsiktighet när marknaden rör sig snabbt från vecka till vecka. Där brukar vi understryka vikten av att hålla fast vid en genomtänkt strategi och inte låta kortsiktig volatilitet styra alla beslut.
“ En återkommande fråga från kunder är också hur man ska tänka kring långsiktighet när marknaden rör sig snabbt från vecka till vecka.”
Hur ser deras intresse ut för ränteprodukter i nuläget?
Vi märker att intresset för räntetillgångar är gott. Vi har lämnat bakom oss lågränteåren som rådde under stora delar av 2010-talet och flödena bekräftar att det fortsätter att vara strukturella flöden in i tillgångsslaget i den svenska marknaden.
Den 8 maj var du med i Storebrands marknadsuppdatering sommar 2026 - att behålla kursen i geopolitisk turbulens och talade om svensk tillväxt, håller Sverige kursen i den geopolitiska oron?
Ja, Sverige har hittills stått emot relativt väl, även om bilden inte är entydig.
Inflationen har kommit ned tydligt jämfört med de mest pressade åren, och Riksbanken har skapat sig ett visst handlingsutrymme i penningpolitiken, något som skiljer Sverige från flera andra ekonomier där centralbankerna fortfarande är mer bakbundna. Tillväxtutsikterna ser stabila ut men har försvagats något sedan slutet på februari i takt med att oljepriset har rusat.
Nyckeln till om vi kommer ur detta väl ligger fortsatt hos hushållen som än så länge inte har deppat ihop helt. Ökande inflation och högre räntor oroar dem men än har utfallen inte varit alarmerande. Även om räntan skulle komma upp något så bör det kunna finnas privatekonomiskt utrymme att hantera det.
Sverige är inte isolerat från den geopolitiska turbulensen men utgångsläget är ändå hyggligt.
Nästa räntebesked är 17 juni. Hur tror marknaden och ni i ert team, så här nästan en månad innan, att Riksbanken kommer att agera och vad skulle påverka beslutet?
Utifrån läget i maj är huvudscenariot att Riksbanken lämnar styrräntan oförändrad på 1,75 procent även den 17 juni. Riksbanken var tydlig i majbeskedet med att inflationen är låg, men också att risken för högre inflation har ökat något, samtidigt som tillväxten varit något svagare än förväntat i början av året. Det talar för att man vill se mer data innan man gör någon förändring. För marknaden blir därför de kommande inflationsutfallen viktigast, särskilt om vi skulle få tecken på att prisökningarna åter biter sig fast eller att energirelaterade effekter spiller över bredare i ekonomin.
“ Vår utgångspunkt är alltså oförändrad ränta, men i den här miljön kan även små dataöverraskningar få stor effekt på förväntansbilden.”
Även kronan, svensk arbetsmarknad och signaler från omvärlden spelar roll, men inflationen är fortfarande nyckeln. Vår utgångspunkt är alltså oförändrad ränta, men i den här miljön kan även små dataöverraskningar få stor effekt på förväntansbilden. Skulle sedan ECB höja flera gånger så tror jag att Riksbanken kan få det svårt att inte agera.

Du ska till Almedalen i år, det är ditt första år att delta där. Vad ser du fram emot och vilka diskussioner tycker du ska bli spännande att delta i?
Jag ser verkligen fram emot att få uppleva Almedalen på plats. Almedalsveckan är en viktig demokratisk arena där människor från politik, näringsliv, akademi och civilsamhälle möts, och just den blandningen tycker jag är väldigt värdefull här och nu. Då det är valår i år blir det extra intressant att följa olika debatter på plats.
För egen del ser jag fram emot att både ta in miljön och lyssna på många av de seminarier som samlar olika perspektiv på ekonomi, tillväxt, kapitalmarknad och Sveriges väg framåt i en mer osäker omvärld. Det ska också bli roligt att vara en del av Storebrands egna samtal och för mig att kunna bidra med ett marknadsperspektiv i de samtalen, eftersom marknaden ofta fångar upp både risker och möjligheter tidigt.
