I denna månadsrapport kan du bland annat läsa om:
- Oljepriset ligger kvar på höga nivåer och det råder stor osäkerhet kring när ett avtal eller en vapenvila kan komma på plats*
- Marknaderna fortsätter delvis att prisa in någon form av TACO (Trump Always Chickens Out) då Trump har mellanårsvalet att ta hänsyn till
- Räntemarknaderna reagerar på ökad inflationsoro, där räntehöjningar nu prissätts i allt fler länder
*Texten färdigställdes före tillkännagivandet av en två veckor lång vapenvila mellan USA och Iran.
Oljepriset ligger kvar på höga nivåer
En månad efter attacken mot Iran och fortsatt oro i Mellanöstern ligger oljepriset fortsatt högt, omkring 110 dollar per fat (Brent). Detta är den högsta oljepriset sedan 2022, samtidigt som volatiliteten i oljepriset har varit betydande. Under månaden nådde oljepriset periodvis upp till 120 dollar per fat innan det föll något tillbaka, mot bakgrund av motstridiga signaler, särskilt från USA, kring förhandlingar, dialog och deeskalering.
Hormuzsundet var under en period i praktiken stängt med obefintlig fartygstrafik, men har gradvis öppnats delvis på Irans villkor och efter särskilda tillstånd. Trafiken är dock fortfarande långt under normala nivåer, och Iran har dessutom infört avgifter i vissa fall för att tillåta passage. Fokus för Trump och USA har varit att få sundet återöppnat, inte minst som en del av förhandlingsförsöken för att stoppa angreppen. Tidsfrister har upprepade gånger presenterats och skjutits upp av Trump, samtidigt som ett regimskifte i Iran nu framstår som allt mindre sannolikt. Det förefaller pågå samtal mellan parterna, men osäkerheten kring när ett avtal eller en vapenvila kan komma på plats är fortsatt stor.
Stagflatoriska krafter
Högre olje- och energipriser sätter stagflatoriska krafter i rörelse i världsekonomin. Det innebär högre inflation och lägre tillväxt om energipriserna förblir höga under en längre period. Redan nu har detta bidragit till högre drivmedelspriser globalt. I USA har genomsnittligt bensinpris stigit till över 4 dollar per gallon, vilket är den högsta nivån sedan 2022.
Om detta består riskerar hushållens köpkraft att minska, vilket i sin tur dämpar den ekonomiska tillväxten. De positiva impulserna från Trumps finanspolitiska åtgärder och OBBB (One Big Beautiful Bill) väntas därmed försvagas något, men utgör samtidigt en buffert som minskar risken för ett abrupt avstannande i den amerikanska ekonomin. Samtidigt ökar pressen på att stabilisera ekonomin inför mellanårsvalet i höst, där bedömningen är att Trump kommer att göra allt för att säkra en valseger. Opinionsstödet har minskat, men ligger fortfarande långt ifrån att kollapsa.
Historiskt har stagflation varit negativt för både aktie- och obligationsmarknader och påverkar även amerikanska väljare negativt genom förmögenhetseffekter. Erfarenheten visar att Trump tenderar att reagera när marknadsoron blir alltför stor och då ändra kurs så kallad TACO. Det är sannolikt att marknaderna räknar med ett liknande utfall även denna gång.
Ränteuppgång efter ökad inflationsoro
Högre inflationsförväntningar har lett till en kraftig reprissättning i räntemarknaderna, särskilt med tydliga uppgångar i de korta räntorna. Även om detta är ett klassiskt scenario med en utbudsschock, som i teorin motiverar ett annat agerande än vid en efterfrågeschock, innebär det inte att centralbankerna kan avstå från att agera, särskilt i ekonomier där inflationen varit för hög under en längre tid och förtroendet för inflationsmålen börjat ifrågasättas.
Förväntningar om räntesänkningar från den amerikanska centralbanken (Fed) har nu i stort sett prisats bort. I euroområdet prissätts i stället tre räntehöjningar, och i Storbritannien två räntehöjningar före årets slut. Samma utveckling syns även i Sverige.
Marknadsutsikter
Svenska aktier – övervikt
Svenska aktier, mätta med OMXS30G, föll med hela 8 procent i mars efter en längre period av stark utveckling. Trots nedgången är börsen fortsatt upp omkring 4 procent hittills i år.
Svenska aktier har i likhet med övriga Europa påverkats negativt av de kraftigt stigande energipriserna. Samtidigt har vi gradvis börjat öka exponeringen mot svenska aktier efter korrektionen, och behåller därmed en övervikt i svenska aktier.
Globala aktier – övervikt
Globala aktier, mätt med MSCI World i lokal valuta, föll med nära 6 procent i mars. Stigande oljepriser bidrog till ett tydligt riskoffläge och breda fall på de globala aktiemarknaderna. Samtidigt ersattes förväntningar om räntesänkningar av förväntningar om räntehöjningar på flera håll.
Stagflation är historiskt sett negativt för aktiemarknaderna. Samtidigt bedömer vi fortsatt att någon form av TACO-scenario kan komma relativt snart, då Trump väntas prioritera mellanårsvalet senare i år. Vi minskade aktieexponeringen tidigt i mars, men har under de senaste veckorna åter ökat exponeringen. Sammantaget går vi därför tillbaka till övervikt i globala aktier.
Tillväxtmarknader (EM) – övervikt
Aktiemarknaderna i tillväxtländer föll också i mars, mer än i utvecklade marknader. Trots detta är tillväxtmarknadsaktier fortsatt på plus hittills i år och utvecklas bättre än industriländerna.
Många tillväxtländer är nettoimportörer av olja, däribland Kina, Indien och Sydkorea, vilket ökar sårbarheten för höga energipriser. Nedgången var störst i Indien. Samtidigt har flera länder betydande strategiska oljelager som nu sannolikt används för att dämpa de kortsiktiga effekterna. Vi behåller därför en övervikt i tillväxtmarknader.
Svenska obligationer – normalvikt
Svenska statsobligationer, mätta med OMRX, föll med nära 2 procent i mars. Svenska statsräntor följde den internationella ränteuppgången, och marknaden prissätter nu räntehöjningar senare under året.
Svenska inflationsutfall har fortsatt att överraska på nedsidan, men förväntningarna är samtidigt att höga energipriser framöver kan sätta tryck uppåt på inflationen. Den sänkta momsen på livsmedel väntas bidra till ökad köpkraft och konsumtion. Sammantaget är vi fortsatt normalviktade i duration och svenska statsobligationer.
Globala obligationer – normalvikt
Globala statsobligationer (JPM GBI) föll med omkring 2 procent i mars, vilket är det kraftigaste månadsfallet sedan 2024. Fallet drivs av stigande inflationsförväntningar efter oljeprisuppgången. Förväntningar om räntesänkningar har i stort sett prisats bort, och på flera håll prissätts nu i stället räntehöjningar.
Inflationsförväntningarna har ökat brett, vilket tvingar flera centralbanker att återupprätta förtroendet för inflationsmålen efter en längre period med hög inflation. Vi tar därför vinst på tidigare undervikt i duration i globala statsobligationer och går till normalvikt.
Kredit – övervikt
Kreditspreadarna, mätta med Barclays Global Credit Index, ökade ytterligare i mars och nådde de vidaste nivåerna sedan juni förra året. Den fallande riskaptiten i spåren av stigande oljepriser och Irankonflikten har ökat oron för stagflation.
Marknaderna räknar med någon form av deeskalering och TACO-scenario, men den stora osäkerheten framåt gäller utvecklingen i Hormuzsundet och vilka konsekvenser detta kan få för världsekonomin. Vi behåller därför en samlad övervikt i kredit och företagsobligationer.