Huvudpunkter:
- Trump hotade med nya tullar till följd av Grönland-situationen, men drog tillbaka hoten när finansmarknaderna började reagera.
- Allt fler länder diversifierar sig som en följd av det geopolitiska läget. EU och Indien har nått en frihandelsöverenskommelse.
- Dollarn fortsätter att försvagas, men reagerar något positivt på utnämningen av ny centralbankschef och avtagande oro för minskat oberoende.
Geopolitik, TACO och Donroe-doktrinen
Kort tid efter militäraktionen i Venezuela (som många redan har glömt och som stod i strid med folkrätten) eskalerade situationen kring Grönland snabbt i januari. Danmark mobiliserade tillsammans med sina grannländer Norge, Sverige, Finland, Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Nederländerna, med tydligare retorik och genom att symboliskt skicka personal till Grönland. Detta fick Trump att hota med höjda tullar mot dessa länder från och med februari, samt ytterligare höjningar i juni. Hoten drogs senare tillbaka i samband med Davos-mötet, efter att bland annat dollarn och finansmarknaderna började reagera negativt till följd av EU:s hot om motåtgärder.
Utvecklingen kan på sätt och vis ses som både TACO och Donroe-doktrinen i praktiken. TACO i den meningen att ”Trump Always Chickens Out” när marknaderna signalerar att politiken skadar USA:s ekonomi och intressen, i detta fall förtroendet för USA inom NATO. Donroe-doktrinen i den meningen att insatsen i Venezuela kopplades till potentiella konsekvenser för Grönland, samt Donald Trumps användning av Monroe-doktrinen som argument för att annektera Grönland – något han själv benämnt Donroe.
Finansmarknaderna drog en viss lättnadens suck efter talet i Davos, men dollarn ligger fortsatt på en lägre nivå än före eskaleringen kring Grönland.
Från ”Sell America” till ”Hedge America”
Ett land som i synnerhet har fått känna av konsekvenserna av Donroe-doktrinen är Kanada. Under en längre tid har landet utsatts för liknande hot om både tullar och annektering från Trump. Kanadas premiärminister Mark Carney höll också ett uppmärksammat tal i Davos om så kallade ”middle powers” och hur förändringar i den globala världsordningen påverkar dessa.
I Kanadas fall har detta bland annat lett till ett ökat fokus på Kina, som i januari genomförde sitt första statsbesök i landet sedan 2017. Det är nästan lika länge sedan en brittisk premiärminister senast besökte Kina. Under januari besöktes landet även av Finland, Sydkorea och Irland, och i december av Frankrikes president.
Även om många talar om ”Sell America” och att detta kan vara överdrivet, finns det ändå tecken på att fler aktörer önskar diversifiera sig, både ekonomiskt och politiskt, i större utsträckning än tidigare. Under januari nådde även EU och Indien en frihandelsöverenskommelse.
Dollarn fortsätter att försvagas
En konsekvens av minskat förtroende till följd av Trumps politik kan vara en fortsatt försvagning av dollarn. Ökad diversifiering, delvis som en följd av konfiskeringen av ryska valutareserver sedan 2022, kan också ha bidragit över tid. Oro kring centralbankens (Federal Reserves) oberoende bedöms sannolikt också ha spelat in.
Även om många pekar på att Trump önskar en svagare dollar för att främja exporten, är orsakerna bakom dollarfallet viktiga och något som marknaderna sannolikt fäster stor vikt vid. Efter Trumps utnämning av Kevin Warsh till ny centralbankschef minskade den omedelbara oron kring Federal Reserves oberoende något. Dollarn stärktes därmed till viss del efter fallet i samband med Grönland-situationen. Guldpriserna föll däremot kraftigt, och många bedömer att utnämningen av Warsh i praktiken fungerade som katalysator.
Svenska aktier – övervikt
Svenska aktier, mätta med OMXS30G, steg med hela 5 procent i januari. Detta var den sjunde månaden i rad med uppgång. Vidare upprevideringar av de globala tillväxtutsikterna och avtagande geopolitisk oro mot slutet av januari bidrog till att lyfta svenska aktier till nya rekordnivåer. Framöver hamnar rapportsäsongen i fokus. En svagare dollar bedöms över tid leda till lägre intjäning för bolag med intäkter i dollar. Vi är fortsatt överviktade i svenska aktier.
Globala aktier – övervikt
Globala aktier, mätta med MSCI World i lokal valuta, steg med närmare 2 procent i januari. Geopolitiska faktorer präglade finansmarknaderna i början av månaden, innan fokus skiftade mot rapportsäsongen. Tillväxtutsikterna bedöms fortsätta att förbättras, senast understött av starka industridata i USA.
Energisektorn har lett utvecklingen i början av året, både till följd av geopolitiken och som en del av en bredare spridning av AI-boomen, där ett ökat energibehov spelar en central roll. Vi går från normalvikt till övervikt i globala aktier.
Tillväxtmarknader (EM) – övervikt
Aktiemarknaderna i tillväxtländer steg med hela 9 procent i lokal valuta under januari, vilket var betydligt starkare än i industriländerna. Särskilt stark var utvecklingen i Sydkorea och Brasilien.
Den pågående breddningen av marknadsuppgången kan vara positiv för EM, då den kan innebära ökad diversifiering och en viss omallokering bort från dollartillgångar. Därtill har Indien slutit en frihandelsöverenskommelse med EU samt ett handelsavtal med USA som innebär sänkta tullsatser. Vi är fortsatt överviktade i EM-aktier.
Svenska obligationer – normalvikt
Svenska statsobligationer, mätta med OMRX, steg med 0,3 procent i januari. Svenska statsräntor följde i större utsträckning de tyska räntorna nedåt, samtidigt som inflationen i Sverige kom in lägre än väntat.
Förväntningarna är att aktiviteten i den svenska ekonomin tilltar under året, där BNP-tillväxten bedöms öka från 1,6 procent 2025 till 2,6 procent 2026. Framför allt väntas privat konsumtion bidra positivt. Den handelsviktade svenska kronan stärktes också tydligt under januari. Vi är fortsatt normalviktade i duration och svenska statsobligationer.
Globala obligationer – undervikt
Globala statsobligationer, mätta med JPM GBI, föll marginellt under januari, där särskilt japanska statsobligationer fortsatte att utvecklas svagt. Fokus har dock i stor utsträckning legat på dollarfallet och utnämningen av ny Fed-chef, vilket bidrog till viss stabilisering.
Marknaden prissätter fortsatt nära två räntesänkningar i USA under det kommande året. Om det tilltagande tillväxtmomentumet samtidigt bidrar till en förbättring på arbetsmarknaden är det dock osannolikt att dessa sänkningar fullt ut realiseras. Vi går från normalvikt till undervikt i duration i globala statsobligationer.
Kredit – övervikt
Kreditspreadarna, mätta med Barclays Global Credit Index, fortsatte att minska under januari och ligger nu på de lägsta nivåerna sedan tiden före finanskrisen 2007. Kreditmarknaden påverkades i begränsad utsträckning av den geopolitiska oron under månaden.
Riskaptiten har hållit i sig, och ett centralt fokusområde under 2026 är hur mycket kapital AI-bolagen kommer att ta in på obligationsmarknaden för att finansiera sina investeringar. Sammantaget behåller vi en övervikt i krediter och företagsobligationer.
Ta del av hela rapporten nedan.