I denna månadsrapport kan du bland annat läsa om:
- Olje- och gaspriserna stiger kraftigt efter attacken mot Iran. Aktiemarknaderna faller, medan räntor och dollarn stiger i början av mars.
- USA:s högsta domstol slog fast att tullsatserna Trump införde i fjol var olagliga, men Trump hittar andra sätt att upprätthålla tulltrycket.
- Så kallade ”Software and Services”-bolag påverkas negativt av lanseringen av nya AI-produkter.
Läs fullständig marknadsrapport här: Storebrand Marknadsrapport mars 2026 (PDF, 1042kb)
Energipriserna stiger efter Iran-attacken
Inte långt efter attacken mot Venezuela gick USA tillsammans med Israel till angrepp mot Iran efter en period av försök till förhandlingar. Irans högste ledare dödades i attackerna och vedergällningsangrepp inleddes mot amerikanska militärbaser, grannländer och Israel. Iran meddelade också att de avser att stänga det så kallade Hormuzsundet, där omkring 20 procent av världens oljeexport passerar.
Detta bidrog till en kraftig uppgång i oljepriserna, som även hade stigit i förväg och sedan januari i väntan på ett potentiellt angrepp efter att USA flyttat betydande militär kapacitet till regionen. Oljepriset (Brent) steg därmed från omkring 70 dollar per fat till strax under 85 dollar per fat. Sedan årsskiftet är oljepriset därmed upp nästan 40 procent och över 20 dollar per fat. Även gaspriserna har stigit kraftigt.
Om konflikten blir långvarig bedöms detta kunna dämpa de globala tillväxtutsikterna samtidigt som inflationsutsikterna stiger, och det är här den stora osäkerheten ligger trots att Trump uppgett att konflikten kan pågå i upp till fyra veckor. Aktiemarknaderna som är känsliga för tillväxtutsikterna har därmed reagerat negativt, medan räntorna som är känsliga för inflationsutsikterna har stigit. Samtidigt stärks dollarn återigen till följd av ökad osäkerhet.
Rättsligt bakslag för Trumps tullpolitik
I februari slog USA:s högsta domstol fast att flera av de tullsatser Trump införde i fjol med stöd av krislagen IEEPA (International Emergency Economic Powers Act) är olagliga. I praktiken innebär detta att tullarna måste betalas tillbaka, och beslutet utgör därmed ett betydande bakslag för Trump-administrationens handelspolitik.
Tullar som politiskt verktyg har dock inte försvunnit. Omedelbart efter domstolsbeslutet införde Trump i stället tullar med stöd av en annan handelslag (sektion 122 i lagen från 1974) på hela 10 procent. En skillnad med denna tull är att den bara kan vara i kraft under en begränsad tid innan kongressen måste godkänna en förlängning efter 150 dagar.
Trump har dessutom andra alternativ (sektion 232 och 301) för att använda tullar framöver. Domstolsbeslutet gör dock processen mer komplicerad och mer oförutsägbar än under IEEPA. Å ena sidan visar det att Trumps politik har begränsningar och att institutionerna fortfarande är oberoende, men å andra sidan innebär det att osäkerheten kring tullar består. Vissa beräkningar visar också att den effektiva tullnivån är något lägre med sektion 122 och potentiellt ännu lägre efter 150 dagar.
”Broadening out” av AI-boomen
Utöver geopolitik, Trump och rapportsäsongen riktades mycket av marknadens fokus i februari mot Anthropics lansering av nya Claude-produkter. Detta markerade på många sätt en ny fas i AI-boomen som påverkade många så kallade ”Software and Services”-bolag, där nya AI-lösningar kan göra flera av deras produkter och tjänster billigare eller i vissa fall överflödiga.
Detta kan ses som de mer negativa och disruptiva sidorna av den så kallade ”broadening out” av AI. De positiva effekterna har hittills bland annat varit investeringar i datacenter och energiinfrastruktur samt en rotation till andra sektorer.
Marknadsutsikter
Svenska aktier – övervikt
Svenska aktier, mätta med OMXS30G, steg ytterligare med hela 7 procent i februari. Detta var den åttonde månaden i rad med uppgång innan attacken mot Iran ledde till fall. En stor del av uppgången reverserades i början av mars.
Tillsammans med europeiska aktier är svenska aktier bland de marknader som fallit tydligast efter uppgången i energipriserna, vilket är särskilt negativt för Europa. Vi tog viss vinst i mitten av februari, men är sammantaget fortsatt överviktade i svenska aktier.
Globala aktier – normalvikt
Globala aktier, mätta med MSCI World i lokal valuta, steg med nästan 1 procent i februari, vilket innebär den tionde månaden i rad med uppgång. Detta skedde innan attacken mot Iran, som därefter bidrog till nedgång på de globala aktiemarknaderna.
Rapportsäsongen har fortlöpt och i stort sett varit god, men den kraftiga uppgången i oljepriset i mars leder till omvärderingar av tillväxtutsikterna och framtida vinstförväntningar. Om konflikten i Iran blir långvarig bedöms det kunna få realekonomiska konsekvenser. Vi går därför tillbaka till normalvikt i globala aktier.
Tillväxtmarknader (EM) – övervikt
Aktiemarknaderna i tillväxtländer steg ytterligare i februari i lokal valuta och fortsatte att utvecklas bättre än i industriländerna. Särskilt stark var utvecklingen i Sydkorea och Taiwan, där det förstnämnda är upp hela 56 procent hittills i år i lokal valuta.
Fokus har också legat på vilken betydelse en eventuell stängning av Hormuzsundet kan få för Kinas oljeimport, då Kina köper betydande mängder olja från Iran. På kort sikt bedöms detta dock ha begränsad effekt tack vare Kinas oljelager. Vi är fortsatt överviktade i EM-aktier.
Svenska obligationer – normalvikt
Svenska statsobligationer, mätta med OMRX, steg med 1,4 procent i februari. Svenska statsräntor följde i stor utsträckning internationella och tyska räntor under februari, innan de steg och delvis reverserades i början av mars till följd av stigande inflationsutsikter.
Svensk inflation kom in något lägre än väntat, samtidigt som den svenska kronan har försvagats. Vi är fortsatt normalviktade i duration och svenska statsobligationer.
Globala obligationer – undervikt
Globala statsobligationer, mätta med JPM GBI, steg med nästan 2 procent i februari. Fallet i långräntor var relativt brett baserat regionalt, trots ett starkt makroekonomiskt läge innan Iran-attacken inträffade. En del av rörelsen kan ha varit positionering inför ett möjligt angrepp.
Efter uppgången i olje- och gaspriser i mars har delar av räntefallet i februari reverserats. Ju längre konflikten varar, desto mer stiger inflationsutsikterna och därmed även implikationerna för centralbankerna. Vi är fortsatt underviktade i duration i globala statsobligationer.
Kredit – övervikt
Kreditspreadarna, mätta med Barclays Global Credit Index, ökade i februari. Nivåmässigt är vi dock endast tillbaka på nivåerna från november.
Riskaptiten minskade redan före attacken mot Iran, troligen i väntan på en militär aktion. En viss oro kring AI-utvecklingen kan också ha bidragit till utvecklingen. Sammantaget behåller vi en övervikt i krediter och företagsobligationer.