Fråga 1: Hur skulle du sammanfatta börsutvecklingen under det första halvåret 2025?
Svar: Året började med ett riktigt börsrally. OMXS30 steg med hela 7,5 procent redan i januari när marknaden räknade in en svensk konjunkturåterhämtning och uppgången fortsatte även i februari. Sedan kom president Trumps tullutspel som skapade ordentlig turbulens i mars och april, vilket fick kurserna att falla snabbt. Rallyt återupptogs dock lika fort när tullarna pausades, och slutet på april och maj präglades av stigande kurser och stark riskaptit. Under juni gick sedan europeisk börs bättre än den svenska vilket delvis kan förklaras av att återhämtningen i svensk makrodata kom av sig samtidigt som utsikterna för verkstadsbolagen påverkades av tullutspelen. Med ett förbättrat sentiment kan den svenska börsen åter börja utvecklas starkare på relativ basis.
Fråga 2: Vad har präglat räntemarknaden, och hur har ni svarat på det?
Svar: Ränteläget har dominerats av sänkningar från Riksbanken, först i januari och sedan i juni ned till 2,00 procent medan ECB fortsatte på samma mjuka linje och Fed avvaktade. De svenska räntorna föll brant i början av året, steg sedan kortvarigt när inflationssiffrorna överraskade uppåt i mars och vände ned igen när tullpausen lugnade marknaden. Nettoresultatet är en brantare kurva och betydligt lägre korta räntor än vid årsskiftet. Vi har därför arbetat aktivt med durationen, det vill säga den genomsnittliga räntebindningstiden i portföljen, ibland kort för att skydda oss och ibland något längre efter räntorna studsat upp. Den flexibiliteten har varit avgörande för relativavkastningen under 2025.
Fråga 3: Hur har investment grade-krediter utvecklats?
Svar: Den nordiska kreditmarknaden har faktiskt varit påfallande robust trots geopolitisk oro. Efterfrågan på obligationer med hög rating, särskilt banker och covered bonds, var stark redan från start. Spreadarna, ränteskillnaden mot statsobligationer, snävade in under tidig vår innan de planade ut. När marknaden skakade som mest i mars–april höll sig likviditeten god trots att spreadarna kom isär en del och vi kunde köpa in obligationer till gynnsamma nivåer. Bristen på nyemissioner inför sommaren håller nu spreadarna på lägre nivåer vilket har gynnat befintliga innehav hittills men minskar avkastningen något framöver.
Fråga 4: Och high yield-segmentet – har det varit lika stabilt?
Svar: Den nordiska High yield marknaden har gått i större vågor men visat anmärkningsvärd motståndskraft. Spreadarna sköt i väg över 100 punkter under “Liberation Day-paniken” i april, men halverade rörelsen redan månaden därpå. Den höga kupongräntan, selektiva emissioner och ett starkt nordiskt köpartryck gjorde att vår High Yield-fond ändå steg 3,44 procent under halvåret. Aktiviteten i primärmarknaden var ryckig men gav fina möjligheter att plocka upp bra emittenter på attraktiva nivåer. Det handlar om att behålla disciplinen och våga agera när det är lite högre volatilitet.
Fråga 5: Vilka lärdomar tar du med dig från första halvåret och hur har ni positionerat er?
Svar: Det viktigaste är att ha torrt krut och vara beredd att vända på klacken när politiken driver marknaden. I mars–april skalade vi ned den relativa exponeringen och stärkte likviditeten vilket gjorde att vi hade utrymme att agera när priserna föll. Den taktiken gav oss ett försprång när marknaden studsade tillbaka i maj – juni. Vi har varit aktiva även när det gäller durationen och ligger i dagsläget något kortare än index och för en brantare kurva, ifall finansieringsbehoven pressar upp långräntorna efter sommaren. Med hög likviditet i räntefonderna, fokus på kvalitet och en centralbanksmiljö som stödjer krediter ser vi goda förutsättningar för andra halvåret 2025.