Investeringar innebär en risk.
Av Natalie Westermark
Du arbetar i det svenska ränteteam där ni har en teambaserad ränteförvaltning. Vilka är de främsta fördelarna med det tycker du?
Vi fyra förvaltare arbetar teambaserat med ett gemensamt ansvar för alla beslut och positioner i våra mandat, vilket gör att vi kontinuerligt diskuterar och optimerar positioneringen. Detta arbetssätt skapar en effektiv förvaltning.
Att arbeta på detta sätt har flera fördelar tycker jag. För att ha möjlighet att leverera bästa möjliga avkastning är det avgörande att förstå helheten och de synergieffekter som finns i räntemarknaden och kreditmarknaden, något vi kan utnyttja genom vår samlade kompetens. Dessutom ger den teambaserade förvaltningen oss möjlighet att ta större marknadsandelar, eftersom de produkter vi handlar ofta passar i flera mandat.
Vad är ditt specialistområde inom ränteförvaltningen?
Mitt nuvarande fokus ligger på den korta delen av räntekurvan vad gäller ränteduration, samt på kreditsidan där jag främst arbetar med Investment Grade-segmentet det vill säga svenska och nordiska bolag som finansierar sig på obligationsmarknaden med lägst kreditbetyg BBB.
Riksbanken gjorde första räntesänkningen på 8 år den 8 maj 2024. Sedan har man fortsatt med sänkningar för att ge ytterligare stöd till konjunkturen och stabilisera inflationen. Och vi har haft en expansiv finanspolitik för att öka efterfrågan i ekonomin och stimulera tillväxten. Har dessa tilltag hittills gett den effekt man hoppats på för svensk ekonomi?
Den tillväxt som prognostiserades för 2025 uteblev under årets första månader. Hushållen, som förväntades driva utvecklingen, bidrog inte i den utsträckning som förutsågs. Orsakerna är flera, men en central faktor är det osäkra omvärldsläget som fortsatt präglar ekonomin. Därtill har hushållen pressats av de tidigare höginflationsåren, vilket har lett till en försiktighet där man i stället valt att spara. Effekterna av Riksbankens räntesänkningar från 2024 har dessutom dröjt innan de nått hushållen.
Till detta kommer den osäkerhet som uppstod när den nya amerikanska administrationen i april aviserade tullar. Initialt var nivåerna extremt höga, vilket skapade oro. Även om de slutliga avtalen med flera länder inte blev lika extrema som först presenterades, är tullnivåerna fortfarande betydligt högre än tidigare. Dock har osäkerheten kring nivåerna lättat.
För att stimulera hushållen ytterligare har Riksbanken under året genomfört två nya räntesänkningar, samtidigt som finanspolitiken för vårbudgeten innehåller kraftiga stimulanser just riktade till hushållen.
Så du ser en ljusning för 2026?
Ja, sammantaget stärker detta utsikterna för att svensk ekonomi kan utvecklas väl nästa år och till och med överträffa jämförbara ekonomier. Den senaste makrostatistiken, som har överträffat förväntningarna, ger ytterligare stöd för tesen att svensk ekonomi står inför en god tillväxt under kommande år. Framtiden för svensk ekonomi ser ljus ut, men det finns omvärldsrisker som kan påverka.
Vad skulle kunna påverka den vyn?
Svensk ekonomi är liten och exportberoende och påverkas därför mycket av konjunkturläget i omvärlden där motorn fortsatt är USA. För amerikansk del kan man resonera både att det finns risker på nedsidan som kan leda till en svagare tillväxt än väntat, och på uppsidan finns risker med överhettning av amerikansk ekonomi. Om läget i amerikansk ekonomi försämras kan det påverka utsikterna för Sverige. Och i och med att läget är så komplicerat i USA så är detta någon som man ska hålla ögonen på, eftersom det skulle kunna leda till att de ljusa prognoserna för svensk ekonomi nästa år inte infrias.
Det gäller även om utvecklingen i Europa, och främst Tyskland, skulle bli väsentligt sämre så kan detta också påverka tillväxtutsikterna i Sverige till det sämre. Exempelvis om de satsningar på försvar och infrastruktur som annonserades av EU och även Tyskland skulle dröja längre kan detta påverka tillväxten negativt i de större ekonomierna i Europa.
Kan de bli för mycket stimulanser i Sverige och vad skulle kunna ske då?
Det finns naturligtvis en risk att stimulansen blir för kraftig, eftersom effekterna av både finans- och penningpolitik tar tid att slå igenom. Vi bedömer dock att denna risk är begränsad i nuläget. Hushållen har pressats hårt av det ökade pristrycket under inflationsåren, samtidigt som lönebildningen i Sverige varken har varit inflationsdrivande eller ser ut att bli det framöver.
Och vad skulle för mycket stimulanser kunna innebära för amerikansk ekonomi?
För USA är situationen mer komplex. Där kan man argumentera för att ett potentiellt riskscenario kan ske, eftersom de höjda tullnivåerna kan ge en fördröjd effekt på inflationen. Samtidigt befinner sig den amerikanska centralbanken i en sänkningscykel. Risken är att Fed sänker räntan för kraftigt, vilket i kombination med tullarnas effekter kan leda till att inflationen åter tar fart under 2026 och att räntorna måste höjas igen. Samtidigt som data visar tecken på en åtstramande arbetsmarknad i USA.
Riksbanken meddelade den 5 november att de lämnar styrräntan oförändrad på 1,75 procent. Inflationssiffran som kom 6 november var högre än väntat. Hur kommer det att påverka Riksbankens framtida agerande tror du?
Jag bedömer att detta inte kommer att påverka Riksbankens agerande framåt. Det mest sannolika scenariot är att räntan under en längre tid kommer att ligga kring 1,75 %. Den förhöjda inflationstakt som präglat året beror främst på tekniska faktorer, och det pristryck som rådde i början av året ser nu ut att avta.
Utfallet för oktober innehöll dock vissa överraskningar och dessa kan inte enbart kopplas till höstlovet, även om det verkar ha haft viss påverkan. Matpriser steg mer än väntat, vilket var en tydlig överraskning. De faktorer som bidrog till det högre utfallet bedöms ändå vara mer av temporär karaktär och det underliggande pristrycket ser inte ut att öka.
Sammantaget är läget ändå positivt eftersom prisökningstakten på kortare sikt verkar vara förankrad kring inflationsmålet, samtidigt som den starka kronkursen som präglat året fortsatt väntas bidra till ett lättat pristryck. Det här enskilda utfallet bedöms inte förändra Riksbankens nuvarande hållning. Skulle svensk ekonomi utvecklas starkare än väntat nästa år, samtidigt som inflationen ligger nära målet, är det osannolikt att Riksbanken höjer räntan enbart av den anledningen.
Den amerikanska centralbanken Federal Reserve (Fed) sänkte räntan ännu en gång i oktober, för andra månaden i rad, men en ny räntesänkning i december är inte given. ECB-rådet beslutade den 30 oktober att hålla de tre styrräntorna oförändrade. Hur påverkar det svensk ekonomi och räntemarknaden?
Svenska räntor påverkas av ränteläget i vår omvärld, främst i Europa och USA. Men det är framför allt de längre räntorna som korrelerar med utvecklingen av globala räntor. Den korta delen av räntekurvan styrs mer av reporäntenivån och förväntningar på styrräntan, vilket gör att kopplingen till andra centralbankers agerande inte är alltid är lika stark.
Eftersom svenska hushåll är mer räntekänsliga än i många andra länder behövde Riksbanken sänka räntan tidigare än både ECB och Fed, vilket också skedde under våren 2024. Syftet var att stötta svenska hushåll och företag som påverkades kraftigt av räntehöjningarna och den kraftiga inflationsimpulsen under 2022.
Man kan givetvis argumentera för att räntedifferentialen, det vill säga skillnaden i de kortaste räntorna – påverkar växelkursen och potentiellt kan leda till att en valuta försvagas om en centralbank sänker räntan mer än andra. Samtidigt påverkas valutan av många andra faktorer, bland annat förväntningar om konjunkturläget. För svensk del har valutan faktiskt stärkts trots att Riksbanken sänkt räntan och varit tidigare i sin sänkningscykel än både ECB och FED.
Och agerandet framåt för dessa, vad förväntas?
När det gäller USA förväntar sig marknaden att Fed sänker räntan med nästan 1 procent under slutet av 2025 och vidare under 2026. Den amerikanska ekonomin är dock svårnavigerad – man kan resonera att räntesänkningar behövs för att stötta ekonomin, samtidigt som andra delar går starkt, särskilt kopplat till AI-utvecklingen.
För ECB är kommunikationen fortsatt att man är databeroende och fattar beslut möte för möte. Marknaden ser i nuläget en viss sannolikhet för ytterligare en räntesänkning.
Tittar vi närmre på ränteplaceringar och hur de påverkas, vad ser du i din förvaltning?
Krediter är fortsatt relativt dyra, och vi befinner oss sannolikt i slutet av den nuvarande kreditcykeln. Men detta skede kan pågå länge. Givet att utsikterna för svensk ekonomi ser ljusa ut inför nästa år finns det inget som i närtid talar för att kreditspreadarna skulle vidgas kraftigt. Däremot är prisnivån hög i relation till det volatila omvärldsläget, vilket är viktigt att ha i åtanke.
Under året har långa räntor handlats på högre yieldnivåer än korta, då marknaden fortsatt präglats av en brantare räntekurva. Ur ett durationsperspektiv framstår därför obligationer med längre räntebindning som mer attraktiva. Samtidigt innebär längre duration en ökad volatilitet i avkastningen, och det finns risk att kurvan brantar ytterligare givet omvärldsläget och att den historiska skillnaden mellan korta och långa räntor ofta varit större än i nuläget. Vi kommer från en miljö före 2022 som präglades av QE-program och extremt låga räntor – dagens marknad är helt annorlunda och kräver ett nytt angreppssätt.
Vi börjar närma oss december och slutet av året. Tittar vi framåt, vad ser du framför dig 2026, något särskilt som kommer att bli extra intressant att följa?
Det finns mycket att se fram emot under nästa år, och 2026 ser ut att bli ännu ett händelserikt år med flera faktorer som kan påverka den svenska ränte- och kreditmarknaden. Vi har riksdagsval i Sverige och mellanårsval i USA, vilket gör det extra intressant att följa den politiska utvecklingen.
I början av året väntas den amerikanska Högsta domstolen inleda processen kring Trumps avskedande av Fed-ledamoten Lisa Cook – en fråga som återigen sätter fokus på Federal Reserves oberoende. Samtidigt som Fed chefen Jerome Powells mandat löper ut och en ny centralbankschef ska utses. Jag tycker det blir intressant att följa och se hur marknaden bedömer Feds oberoende vilket kan komma att påverka utvecklingen av amerikanska räntor.
Dessutom har vi vår Marknadsoutlook den 15 januari, där vi samlar våra analyser och tankar om marknaden inför 2026, det är alltid en rolig och intressant start på det nya året.
